För att verka avspänd och tillfreds kan man gnola tiddeli-pom några gånger på ett vad-ska-vi-göra-nu-då vis. Källa: Nalle Puh



18 nov. 2010

efter långt uppehåll...



Är nu Tiddeli-pom tillbaka... Igen. Ja, småbarnsföräldrar har mindre tid att blogga. Punkt. Jag har det i alla fall. När jag slutat jobba, och pustande kommit hem till mysiga Kulan vill jag inte knäppa på datorn. Då vill jag leka med min son och pussas med mannen i mitt liv. Eventuellt klappa lite på katten som numera heter FarbrorMelker efter upptäckten att Skrållan hade en viftande liten penis. Gosa med underbara jycken vill jag definitivt också göra. Och bada-natta sonen, sedan skeda-mysa med mannen. Sedan finns ingen tid över till datorn. Men nu när jag börjat hamna rätt i spåren igen, så kanske det kan tänkas finnas lite tid då och då. Måste bara hitta luckorna...
Ojoj, vad har hänt sedan sist?
VildeViggo är vildare än någonsin, och numera även stor-kille och går hos bästa dagmamma Lena. Första november började inskolningen där. jag hade garderat mig, hela veckan ledig för inskolning. En dag tog det. Måndagsmorgon: kom med Vildeman till dagis (ja, jag kallar det dagis... familjedaghem är svårt för en ettåring att säga!), och de var ute och lekte i parken. Ville genast uppuppupp ur tråkigt vagnen och leka med barnen där. Jag satt på en bänk och tittade på. Efter kanske en halvtimme sådär var det dags för fruktstund. Inte ens då var jag poppis, nehejdå, han satt nöjt i Lenas knä med de andra barnen runt ikring och mumsade i sig banan. Så jag föreslog att jag skulle smita iväg ett par timmar, redan nu, för att se hur det går? Gör det sa Lena kolungt (hon är ERFAREN!. Kom tillbaka lagom de skulle gå in och äta. Vildeman hade haft jätteroligt och sprugit runt som en tok i parken. ramlat en gång och blivit lite ledsen, men en kram och lite tröst så var har i full Viggo-speed-mode igen. Gissa om jag var *stolt*!
Så dagen efter, andra dagen på på inskolningsveckan, lämnade jag Viggo i Lenas kompetenta vård klockan nio på morgonen. Sedan åkte Vildeman med hela nya dagis-gänget till Tekniska museet och lattjade där hela dagen! Vid fyra fick jag äntligen pussa på honom igen, och han var så glad! han hade sovit, ätit, lekt och bara varit så bäst som han är. Inskolad på en dag. Efter det lämnade vi 9-15 i två veckor, och nu går han heltid. Barabombom dish, så ska man göra en inskolning!

Jag å min sida har börjat jobba! Jihooo! Jättekul, jättetrött och vilken utmaning! Trivs otroligt bra än så länge, och det blir säkert bara bättre ju mer jag jobbar.

Ska skriva mer om jobbet framöver, just nu är det så mycket som skall sorteras och få plats i huvudet att jag knappt vet själv! men kollegorna är bra, och ungarna underbara.

Har även en hemlis. Det är inte officiellt ännu, så jag kan inte berätta ännu men det är SKITKUL rent ut sagt!
Nej, von Vild ska inte bli storebror. :)
Nej, Mats har inte friat (än?).
Det är något annat, och jag vill så gärna, gärna berätta men jag får inte...inte än! Biter mig i tungan och väntar tills tiden är mogen..

3 kommentarer:

  1. Ååå va' kul att höra o se lite på bloggen igen!! Alla bilder o "livstecken" tas till hjärtat av en "mormor i förskingringen". Puss o kram

    SvaraRadera
  2. Är det möjligen så att du avancerar på jobbet redan?!

    Kul att du skriver igen!
    kram kram

    SvaraRadera
  3. Tänka att du tagit dej tid med att skriva, det trodde jag inte så jag blev glatt överraskad. Kul att du är tillbaka. Barbro

    SvaraRadera