Förkylningstider i Kulan

Jaha, så har lille herr Knoppman blivit förkyld. Tattale-liiten.
Igår så var det så man undrade om det inte skulle vara rätt skönt o vara döv (vilken pipa han har när han vill den unge herrn), och det var inte mycket som hjälpte. Han gastade i några härliga minnesvärda timmar. Sedan somnade han tvärt vid nio, sov till tjugo över fem o sedan har det bara varit mamma mamma mamma. Tur att jag har en snygg stand-in då som kramas såå skönt så tillomed en snorig liten snoris somnar sött i soffan.
Jag pratar naturligtvis om Tigger. TACK för den fina, moster Gris o Kim! När ingenting var kul, och det bara var allmänt jobbigt att vara Vildeman, hämtade mamman Tigger.
Han låg o snörvlade o pillade Tigger i lite i örat (berättade säkert några coola hemlisar)o somnade snart i soffan, mitt i goset.
Då springer mamman hans för o sätta på MYCKET kaffe o käka frulle. Idag kommer nog nämligen bli Kink-master dagen. Men faktiskt så är det synd om honom, så jag kan inte ens bli irriterad över hundra decibel rakt in i hörselgången. Jag följer den kloka Nalle Puh´s råd: Sjung Tiddeli-pom, tiddeli-pom några gånger för dig själv, så verkar du avspänd o tillfreds.

mys-Tigger

Kolla Tiggers ögon med...

Somna sött mitt i tiger-kramen

BRR! Kylan har verkligen bitit sig fast nu! det var -23 grader när vi gick upp imorse..
Härinne i Kulan får man elda ved o elda pelletskamin för o hålla värmen... Vi drar upp filten över nästippen o pluppar i en schysst rulle medan tevattnet kokar, o KungBore lever härjar därute...

Laid-back kille relaxar lite i soffan idag. ja, vad annat kan man göra? Herregud vad det snöar! jag vet att jag stått i främsta ledet och klagat på snön, men just idag känns det lite pyttelite skönt att det snöar så mycket. Varför? Jag har lat-dag idag. Vildeman vaknade och var vrålhungrig vid två-tiden inat, något som inte hänt på såå länge.. Och sedan vakande han vid klockan 6 och vid ÅTTA ville han upp upp upp! Jag kanske har blivit lite bortskämd senaste tiden, men han brukar somna halv tio, sova till fem, äta, och sedan sova till nio-, halv tio. Oh, well. Det är ju repriser på "so you think you can dance" på tv:n, å med sååå mycket snö ute måste jag ju hålla mig inne i soffan framför brasan. Med en stor kopp te. Man kan ha det sämre faktiskt. Tror vi fått runt tre fyra dm snö TILL under natten. Sjukt.

Lira luftgitarr i soffan e mysigt när man e insnöad. Rock n´roll baby!

Är det någon mer än jag som tycker att såndär ljusbrun "snöslask" snö ser god ut? Som pepparkaksdeg.... mmmm

Ninja gosar

ujujuj, vad han kan sova då! Inatt sov han hela natten igen, och vaknade som en solstråle (mamman var inverterad solstråle, när hon vaknade av karatespark mot tutten o prutt-lukt under täcket). Och nu så sover han igen! Det är nu som jag jobbar upp mitt solstråle-humör genom kaffe, facebook (amen jag vet, ush vad ofta jag sitter där...) och panduro-hobbys hemsida. Dom har home-deco "marine" med massor av pyssel och inredningsdetaljer för marint-tema hemma. Vill ha! Brukar sitta o göra en liten shoppinglista på nätet (som jag aldrig skickar in) och det kan bli svindlande summor om jag fick köpa allt jag ville ha till Kulan. Kliar i fingrarna, så till helgen ska vi köra brumm in till stan och köpa lite grejer. Tjohoo! När vi ska fixa vilde HerrKorvskinns rum till sommaren ska jag handla på panduro! Dom har massa kul grejer till barnrum med.

Min bästa granne tipsade mig om en bra sväng att gå med barnvagnen härute (där det inte kör så mkt bilar, så det gör inget att trottoarer är icke-exsisterande) och den rundan har vi gått både ett o ibland två varv varje dag nu. Underbart skönt1 Precis när jag kommit in i det, och längtar efter vår förmiddagspromenad vad händer? Jo. Det börjar såklart TOKSNÖA igen. Vad fan. Snökedjor till barnvagndshjul någon?

Imorgon bär det av mot föräldragrupp igen! Kul kul! My Hubby är ledig imorgon, så han kommer att tagga tror jag, det blir kul! Jag tycker att det är så roligt när Korvas glor på andra bebisar ( e någon ledsen växer underläppen hans, o är det någon som "pratar", sitter han som en Steve-Wonder-bobble-head och kollar in dom. Sötnöt!). Vi ska fixa honom ett par schyssta badbrallor med, för snart är det ju dags o dra till Vattenhuset o plumsa sig! mamman hans får väl simma runt i liten bikini, för jag äger faktiskt ingen baddräkt... Kan man ha det på babysim elelr är det konstigt? Alltså det är ju ingen leopardbikini med tutt-tofsar o så, men en såndär knytis. Kan ju lätt hända olyckor med såna tänker jag? I allafall när man badar med unge herr-dra-i-allt. Oh, well, det visar sig (hoppas inte dom visar sig bara).

I övrigt så skulle jag vilja sola.

drakmums!

Om den där dumma lilla tanden bara ville komma ut nån gång! Liiiten vit prick än sålänge. Hmmm. Kanske hjälper o gnaga drake?

Idag blir den här HerrKorvas fyra månader. Whoopiedoh! Stor kille, och numera liten mamma som tillbehör för jag har gått ner 7 kilo sen i januari.

stora killen, äta mat!

Kolla in den snygga skeden du!

Cool kille sitter i sin stol o väntar på gröt

mmmm, mums fillifjonkan


lätt paltkoma



vift vift med skeden

Måndag igen :)

Min lilla mamma kom så äntligen i onsdags! Det var skitkul o träffa henne igen. Vi började med att hänga lite på Öppna med Vildson och hans nyfunna vänner. Det var kul, o förskolläraren där är verkligen supertrevlig och proffsig. Phjuh! Man vill ju kunna gå dit fler gånger när man måste skrämma bort lappsjukan.

Dom har "baby" på onsdagar och måndagar, o vi har nu bestämt att onsdagar är våran dejt-dag där. Kul!

Vildeman käkar händer

ligger som en liten ostkrok o kollar in förskolläraren under sångsamlingen

Sitter lite i mammans knä och sjunger med. Eller mamma sjunger, Viggo spelar cool.

Efter Öppna gick vi för o köpa blöjor, och det var då det hände! Vi gick förbi en affär där jag alltid går och suktar (Belles shoes heter den. Sant!) och det var rea. Och inte lite rea heller. Allt i hela butiken slumpades ut för hundra spänn! Stora härliga väskor och alla skor!!! Dom har f.ö. skitsnygga skor där, och i alla skor o i alla väskor står det Belle. Så, jag köpte mig ett par sexiga höga stövlar, ett par typ ugg-liknande skor fast med schysst sula och TVÅ fina väskor. *lycka* Bara 400 kronor för hela rasket! Hade jag inte haft vagn o mamma o kassar o bös där, hade jag nog kunnar få en lätt psykos o köpt MYCKET mer. Mer än jag har råd med, så det var väl tur.

På torsdagen hängde morsan, Viggo, Ninja o jag i Kulan. Vi gick runt härute på en tre timmars promenad i solen, och kollade in alla schyssta "smultronställen" inför sommaren.(Skulle nu lagt till lite bilder från vår promis o från morsans besök, men bild-mojjen e dum. Kommer bilder senare då.) På kvällen drack vi vin, prata strunt o glodde på film. Nojsa med sitt barnbarn hann hon med i mängder också. :)

Viggo berättar hemlisar för mormor

På fredagen bar det av in till LaStada igen, för föräldragrupp och senare mät-väg på BVC. Kul o träffa alla roliga morsor igen, och ett par pappor med. Vi pratade om smakportioner o hur mycket dom ska käka o när o sånt. Lilleman äter numera smakis-lunch och han diggar det. Yummo! Gröt o bananmojs har han fått. Gullekörven!

HerrKorvskinn växer så det knakar fortfarande, o alla kurvor ser bra ut. 6 kilo tung o 62cm lång. Bamsing eh! Det är ganska kul att hans vikt och längd kurva ligger precis under tjocka "normal-strecket" medan hans huvud ligger precis över. Bobble-head.

Lördagen och söndagen ägnades åt mys och nojs här hemma med Kärleken och bebisen. Mamman min åkte hem på fredagen hon. Gav Honom en finfin present igår på HjärtaHjärta-dagen som jag tror han blev glad för: en helkroppsmassage. Alltså inte av mig med happy-ending och sånt, utan en riktig på salong. På torsdag ska han dit för o bli knådad en timme, och sen kommer han nog hem som en ny pappa M till oss! Nu ska ryggen fixas baby ;)

Bilder och en liten videosnutt

Vi var på skön promenad, trots tråkigt väder... Varsågod bilder for you!

snöiga vägar

sötaste Ninja



Havet har frusit


Ninja o vagnen (med bebis i)

Båtarna e i sina "tält" o längtar tillsammans med mig till sommaren

Början av promenaden...

...efter tio minuter...

Tio minuter till.... zzzzz

HEMMA!

ett inlägg

Sköna tisdag idag. Idag fyller svärmor år, grattis! Ringde och påminde Honom, för han glömmer alltid allt sånt annars. :)

Den här helgen har varit mysig; det mest mys jämt här i Kulan faktiskt. Skulle kunna säga att vi är lite av så kallade proffs-mysare. På fredagen var det naturligtvis (som reklamen säger) fredagsmyyyys (fast utan chips). Mullimull. Sedan på lördagen kom Daniel o Tessan och fikade (Tessan är bäst på bullar) och vi stod för lite GI-lunch. Och sedan på södagen kom våra super grannar och deras lille Molle (2 år) över på fika och babbel.

Molle blev kär i Vildemans fäll som han fick av sin mormor i julklapp (eller egentligen var det väl i hem-från-Tibet-äventyr-present) och låg och rullade på den och myyyyste. Kulan tar fram myset i oss alla. Måndagen var sedan lugn, jag lekte med mina små och gick på promenad i solen, sånt där hemma-mamma-grejs.

lilla Pylt i vagnen

Och sedan imorgon händer det grejer. Då ska vi först in till stan och leka med några bebisar och mammor. Vi ska väl klämma nån fika, och sedan dra till Öppna förskolan och ha lite sång-stund! Skitroligt! Jag saknar mitt jobb, så det känns lite som att den här sångstunden för bebisarna på öppna kanske lindrar det lite? Dom har "baby" på den här Öppna, på onsdagar och måndagar. Så vi får väl se efter imorgon om man blir stammis där med HerrKorv. Och: Mormor (min mor) kommer imorgon! DET blir kul! Vi har laddat med vin o mys, och torsdagen blir väl bara lek med lilleman kan jag tänka mig! Hon har längtat den lilla mamman. Vi ska ge oss ut och kolla in omgivningarna och havet också när hon är här. De gångerna hon varit här förut har det varit för snöigt eller för kallt, eller ingen tid till detta, så det ska bli kul och skryta lite med hur najs vi bor!

Och sedan på fredag så är det mamma-träff på förmiddagen och BVC-koll på eftermiddagen. Och efter det kommer nog mitt Pylt att få börja käka mat. Han (eller, okej, jag) har sett fram emot det. namnamnam.

Hade tänkt att jag skulle fylla på med lite bilder på mitt monster här (jag hörde din önskan Anna), men nu börjas det vakna sej lite, så det får bli nästa inlägg.

Ps: Min GI-diet är jättebra. grus=götta

Långa inlägget!

Igår så satt jag här och nattsuddade och läste min vän Lindas blogg; VillaSkrolycka. I den beskriver hon så fint den dagen deras lilla Clara kom till världen. Det slog mig hur olika den upplevelsen är! Förlossningen. Kommer ihåg hur skiträdd jag var för detta för några år sedan; jag tänkte ALDRIG!
På föräldragruppen (med den häftiga motoriska bebisen som Viggo gillade) fick vi berätta om hur vår förlossning och tiden efteråt varit. Inte en berättelse var den andra lik. En del hade varit jättenervösa, en del (som jag) var väl lättade när det äntligen var dags, och själva föloppet (tid, plats, smärtstillande osv) skiljde sig enormt från person till person. Så; alltså är det ju högst individuellt hur det är att föda barn.
För er som inte fått barn, och undrar "hur ont gör det" och hur det känns: för mig kändes det till en början bara som mensvärk. Alltså värkarna börjar ju i regel som ganska lätta med långt intervall, och då känns det som mensvärk (helt hanterbart, man får ju aldrig pauser i mensvärk annars). Sedan ökar ju intensiteten på mensvärken samtidigt som intervallen blir kortare. Men jag tyckte iallafall inte att "det var så farligt" (herregud, det gör såklart ont), mest tror jag att det berodde på att värkarna ökade succesivt. Hade det varit pang-på-krystvärkar hade jag förmodligen dött direkt, men eftersom man "vänjer sig" vid värkarna så gör det inte så ont. Tycker jag. Så hur var det då, undrar ni (självklart) när ViggoVildeman kom?
Jo det ska jag berätta; gather around kids, once upon a time in stockholm...

...Vi hade fått beräknat datum den 10 November, och på fredagen den 16 oktober kom han. Bråttom, både mor och barn.
Klockan sex på fredagsmorgonen vaknar jag av att det "rinner". Jag är sömndrucken och tror att jag kissar på mig, så jag springer ned på muggen. Väl där inser jag att det var mitt vatten som gick, och möts av "slemproppen" (uäck, jag vet!). Tar med mig en handduk och kryper ned brevid Mannen och väcker honom med den glada (och läskiga) nyheten. Vi har ju lärt oss på föräldrautbildning (med undervisningsfilm, brrr) att det tar låååång tid för förstföderskor och att det är bra att "vila sig i form" och vänta hemma så länge som möjligt. Så vi ligegr därunder täcket och tar tid på mina små värkar. De är oregelbundna (alltså tar det lååång tid tänker vi) och som längst 7 minuter emellan. Efter en stund, då vi konstaterat att jo det är värkar, och att dom är oregelbundna men ändå rätt täta, går vi upp och käkar frukost. Sedan ringer jag till mamma och frågar henne vad hon tycker; ring till BB säger hon. Okej, men först ringer jag till lilla Grisen i Norge och berättar att idag blir hon nog moster (hihi, jättekul och skrämma upp henne).
På BB säger dom att vi ska komma in till klockan elva så ska de kolla om det var en vattenavgång och läsa CTG. Jag är helt kolugn (har min BB väska packad och klar sedan länge) men pappan blev liiite mer stressad. Börjar packa hejvilt, och det slutar med ganska mycket grejer faktiskt, däribland datorn och tillhörande högtalare (vilket var jättebra senare visade det sig). Sedan åker vi då så sakteliga in mot BB, värkarna fortsätter komma. Vi stannar till vid Statoil för och köpa energidryck, saft och godis (det här håller ju på många timmar, det såg vi på filmen) och det är bra att ha energi för att orka med. Han kommer ut med en jättekasse godis för 400kr (jag tror han var nervös). Hjärtat!
Väl inne på BB kollar dom om det var vattnet, men läkaren tror inte det (mycket gojs av slemproppen gör det svårt). Vi får ligga i ett rum med CTG medan läkaren väntar in en annan barnmorska för ett andra utlåtande. Men CTG går sådär, för Hubby skojar så med mig så jag skrattar hela tiden så den blir väldigt ojämn, kurvan, och bandet trillar av (det är som ett band som spänns över magen för att "läsa" värkarnas intensitet typ). Sedan fick vi då träffa nästa barnmorska, en böna som behandlade en som patient på löpande band (inte så kul när det är ens allra heligaste hon rotar i), och hon sade att det inte var dags än och att jag skulle åka hem och ta några alvedon (hon tyckte jag var fjompig som åkt in).
Jaha, så vi baxar ut all packning i bilen igen (jag känner mig rätt uppgiven nu, fan, jag har ju ONT och jag vet att jag håller på och få barn, men dom tror mig inte) och åker för att käka lunch på stan. Tjugo minuter senare vänder vi, utan lunch, det är två-tre minuter mellan mina värkar och dom känns!
När vi kommer tillbaka är SÖS fullt tydligen. "Vi skulle ha ringt innan". Men herregud vi var ju där för 20 min sedan! Medan vi väntar på besked om vart vi ska ta vägen kommer så BM nr2 (den otrevliga). Hon snäser mot oss "om det var något som var oklart", och varför är vi där? Jag föder snart säger jag bara. Orkar inte med henne! Sedan kommer en BM för och kolla mig: cervix utplånad och tre cm öppen.
Okej, så nu är även BB med på att vi ska ha barn idag. Wopiiee, framsteg.
Men. Dom tycker att vi ska åka till Söderköping och föda på deras BB, för det är fullt på SÖS. Så himla fullt är det ju inte, tycker vi; vi ligger ju faktiskt i ett förlossningsrum nu?! Det är ungefär nu som min Hubby går i taket: Vi åker inte till Söderköping! PUNKT. BM sade att man kan få poliseskort dit, eftersom det kan vara ganska kraftiga köer. Men herregud! Tre cm öppen på 20 min. NEJ. Sa vi.
Så vi fick det rummet vi låg i! Tjohoo, här ska födas barn! Klockan är nu 12:43
Vid 13:50 tar Gunnel (bästa Gunnel) över och nu får jag erbjudande om smärtstillande (tack för det). Lustgasen kopplas in, och jag får filt och kudde o "najsigt". "Jag gillart!" tänkte jag om lustgasen, som faktiskt blev det enda smärtstillande jag fick.
Vid 14:20 öppen 5 cm. Vi myser vidare med Elvis ur högtalarna och lustgas i mamman. Och Mannen var BÄST! Tog så väl hand om mig, och lät mig förinta hans hand vid varje värk, och skojade med mig, matade mig med godis ( som jag fick spotta ut, för jag hann aldrig tugga klart mellan värkarna). Det var mysigt, om man nu kan säga det om att föda barn.
Vi är därinne helt ensamma nästan hela tiden.
Vid 15:15 kopplas CTG på igen.
16:00, öppen 7 cm.
16:50 är jag superkissnödig och vi ringer på sköterskan. Vi får en slags potta som jag får sitta på. Då avgår resten av fostervattnet! Men det var ganska skönt och sitta upp efter att ha legat ner sedan klockan ett, så jag sitter kvar där på den höga pottan, och andas lustgas och andas andas andas genom värkarna. Min älskling är där vid varje värk och hjälper och stöttar!
Då plötsligt, vid ca 17:40 ändras värkarna. Shit! Jag måste krysta! Det känns typ som att man verkligen, verkligen måste bajsa, fast jätteont och i fel hål!
"Var är min Gunnel? Jag måste ha min Gunnel! Ge mig min Gunnel!"- Skriker jag till min stackars förvirrade älskling (som knappt uppfattat att BM hette Gunnel). Men han gör som jag säger (det gör man för en förlösande kvinna) och ringer på klockan och springer ut och ropar. Jag sitter på pottan och skriker.
Så kommer då äntligen Gunnel efter vad som känns som en evighet (i verkligeten kanske tre-fyra minuter). Jag har fortfarande mina egna kläder på, så på med vita nattskjortan, och upp från pottan och in i sängen igen. "Så, nu kan du krysta" säger Gunnel. Och som jag gjorde!
17:56 kom Viggo ut till "Jailhouse rock"! Snabbt jobbat, tyckte Gunnel som knappt fått på plastförklädet. Så fick jag då äntligen det lilla livet på magen min, varm och rosa var han och det absolut finaste och underbaraste jag sett! Jag kan fortfarande minnas känslan av hans lite kladdiga, varma hud mot min! Kärlek!

nattsuddande gräsänka

Lilleman knoppar invirad i pappans myströja på soffan. Nybadad, nymasserad och ny-äten (alltså, han har ätit). Hunden sussar sött ihopknorvlad i sin korg. Endast mamman är vaken? Vadan detta? Bara för att inte pappan är hemma, och bara för att det inte finns något vettigt på tv:n så sover hela huset redan klockan nio... Oh well, tur att jag har en blogg då! :)
Lade ut den på Facebook idag, efter att under en tid vacklat lite i om jag skulle. På något sätt kan ju det skrivna ordet misstolkas och bli konstigt, men samtidigt, det är ju inte raketforskning jag försöker förmedla här så om något blir snurrigt fråga mig gärna ("kommentarer" finns under varje inlägg). Men nu känns det roligt att jag gjorde det, verkar som människor faktiskt vill läsa om mig, Kulan, Vildeman och allt sånt...? Kul!

Nu ska jag gå och borsta med min fräsiga el-tandborste (nej, den är inte spansk, den har batteri), och sedan försöka och bädda fram mitt barn, och lite smidigt och snyggt lägga honom i korgen istället. Utan att han vaknar. Heja mig!

Gräsänka

Idag är Hubby ute i skärgården och jobbar (arbetsdygn)... Jag e hemma med lilleman som har utvecklat en fablaisse för fotomodeller (?). Just nu ligger han o skrattar och "pratar" med modellerna i "top model" på tv3. Jösses.

Var längesedan jag skrev något här nu märker jag. Sen förra gången har det väl hänt en del. Till exempel så var Viggos farmor och farfar på besök här i helgen! :) Tro att lille HerrPrinskorv gillade det! Så mycket uppmärksamhet, och glada, gosiga människor som bara vill hålla i en och leka med en heeela tiden. Han var lycklig, och på sitt bästaste humör. Flirtade och berättade långa anekdoter för farmor på skötbordet. Charmade dem så till den grad att farmor ringde häromdagen med abstinensbesvär! Men han är ju också en ovanligt flirtig och vacker liten pojke med stora mörka ögon, och så är han glad nästan jämt. Stolt morsan!

I måndags var vi på mamma-grupp också! Det var kul! Trodde lite att VildeViggo skulle bli livrädd för alla bebisarna där (av erfarenhet från när vi var på jobbet, och han gallskrek) men han gillade andra bebbarna skarpt! Speciellt en pojke som var nån månad äldre. Han kunde nämligen RULLA och det var häftigt! Viggo blev alldeles glosögd och skrattade åt den motoriska-tuffa-stora-killen. Sedan la jag ned Vildeman brevid den nyfunna kompisen; och som Viggo flirtade och pratade! Men då rullade den stora pojken lite närmare och försökte pilla ut Viggos öga, så då tyckte inte jag att dom skulle leka mer just nu... Men Viggoman var glad han. Fattade inte att empati tar lång tid för barn att utveckla. Tur att hans mamma visste det, och såg till och rädda lilla ögat innan Viggo märkte något.

Nu är min prinskorv missnöjd med barnvakten (dvs tvn.. ush vilken mamma jag är) så mer om föräldra utbildningen nästa gång...